Viktbloggen - less of Lajje

Nu händer det grejer igen.
1,5 kg på lite drygt en vecka.
15 kg totalt.
Packade med sportsandalerna upp till Gve när jag åkte igår, perfekta att gå i. Man blir inte varm, de sitter fast ordentligt och de är kanonsköna.
Kör vidare med balansträning och handstärkare, men som vanligt så har jag svårt att träna med lite eftertanke. Så nu sitter jag här och har ont i högerarmen, preppar med tigerbalsam och vila. Passar på att nöta, försiktigt, med vänstern då den ändå är mycket svagare.
Har faktiskt ätit två korvar på Shell och Statoil, en för två veckor sedan och en i Söndags, kunde lika gärna varit utan. Det var verkligen inget jag saknat.
Skön känsla.

Grillning på jobbet idag och burgarna såg såååå goda ut. Som tur va så hade jag inte ändå inte hunnit grilla någon när jag väl kom på det.

Ophelia har fått ny grenrörspackning. Känns skönt att jag har fått det gjort.
Låste farthållaren på 88-89 km/h och trodde att jag skulle få svårt att komma under 0,75 l/mil. Resultatet? 0,68. :-D

Strömavbrott i stugan i morse. Blev en snabb dusch och lika snabb frukost. Det kanske är grejen. Inte tända ljuset så blir man lite kvickare på morgonen.

Blir en vända på 30 min efter jobbet för att testa fossingarna. Går det bra så blir det 1 timme ikväll också.

Kör förmiddagsvecka med fantastiska fyran och njuuuter hyr mycket som helst. Blir nog en brasa i eftermiddag också. Det är ju ändå Valborg.
Just det ja, leve Konungen.

Till sist musiken, detta är ju mans- och studentkörernas största dag (och enda?) på året så det blir det mäktigaste jag vet i gospelväg, Sunrise.
http://open.spotify.com/track/6usY4Z01A5EmgnS5eWJnSD

Tänkte avsluta nattskiftet med att gå en timme, sen äta frukost och sova. Men jag kom på bättre tankar. Med 35 min sömn innan jag gick ut och jobbade 8 tim natt och några minusgrader så var det upplagt för rejäl snuva. Mitt immunförsvar brukar åka all världens väg när jag är trött.

En annan sak som åker samtidigt är humöret. Jag är värre än ett barn, hunger är inga problem i det fallet, men att va trött. Först blir jag otålig, ser lättretad, sen nedstämd och till slut heldeppig.
Så när jag vaknade efter 4 timmar och TYDLIGEN hade sovit färdigt så var man ju ingen Susann Lanerfelt direkt - ni vet hon som druckit nååågra kaffekoppar för mycket innan hon gick ut och gjorde gymping i TV på 80-talet.

Deppade över allt, jobbet, bilen, att jag inte går ner i vikt så fort som jag vill, ja det går väldigt bra med vikten men jag vill gå ner 10 kg i veckan! Inte nyttigt, inte det jag strävar efter men det jag VILL.
Sen kom jag på att jag kunde strunta i att gå överhuvudtaget. Jag körde en TV-dag i fotöljen på rummet. Bor på vandrarhem i Gällivare och kör gruvtruck i Aitikgruvan.
Tröst-åt t.o.m. Det händer INTE ofta. Fast jag tröst-åt makrill och gurka. Inte alls dåligt.

När jag bläddrat mellan sit-comsen och tittat lite på några insåg jag att det ju inte är så stor skillnad på mitt liv idag jämfört med igår och igår var en rätt bra dag. Alltså är det JAG som är negativ...för att jag är trött.
Men man får ha sådana dagar också. Kändes rätt bra trots allt och nu njuter jag av att få vara på jobbet som är så skoj. Jag har bra kollegor, bra chefer och en kanonstämmning på jobbet och vädret är hyffsat.

Det blev en rätt bra dag i alla fall.
Fast i morgon blir det ut och gå en timme. No excuses!
Har en kollega som bygger och donar på sitt hus så jag tänker kolla med henne om hon vill ha hjälp med något (hon bloggar på vildavingebacken) inte sitta still och dessutom få vara lite social, det skulle va skoj.

Dagens "visa" får bli What a difference a day makes, den med Dinah Washington, inte Esther Phillips discoversion. Mycket talande titel.
http://www.youtube.com/watch?v=5GioDaqDFVk&feature=youtube_gdata_player

Bilden är från en liten del av min arbetsplats. Själva dagbrottet i Aitik.

Har tagit tillbaka mitt gamla namn på bloggen.
Märkte att min gamla fortfarande tickar på och får rätt många besökare, trots att senaste inlägget är mer än två år gammalt.
Känner dock inget behov av att lägga upp aktuell vikt längre. Bara hur mycket jag går ner.
Hjälpte ju inte att vara "helt öppen" med det, tog inte mig själv i kragen och kände pressen trots allt.

Vaknade vid fem och kunde inte hålla mig. Nya siffror på vågen igen, åt rätt håll. Snart två kg ner sen torsdag. Då har jag bara gått ca en timme p.g.a. blåsor i fotsulorna.
Har kört på i stort sett bara tonfisk, räkor och sallad. Lite lax har det blivit också.
Tricket är att aldrig, eller så lite som möjligt, sitta still. Alltid göra något.
Har en heeel del att göra här hemma så det fungerar perfekt.

Förbereder mig för USA-resan i juni-juli med kören jag är med i - Old Town Gospel Choir, http://www.oldtowngospel.se - Ska köpa kläder, göra ESTA-ansökan och plugga in sångerna, ordna nytt pass. Ja, det är rätt mycket att hinna med, men jag har bra med tid än så länge.

Hade alltid ett musik-tips tidigare så nu kör jag igång med det igen.

Words get in the way, Gloria Estefan and the Miami Sound Machine.

Har kört mycket makrillfilé i tomatsås, det är rätt bra mat, inte så mycket kolhydrater som man kan tro. Men dock litegrann ändå. Har ätit en hel del keso också, är ju lite fett och lite kolhydrater i det också.
Men nu blir det tonfisk i vatten en bra tid framöver. Kanske med lite räkor i för att det inte ska bli för trist. Har ju inte kunnat gå så mycket som jag velat. Ska åtgärda det i morgon efter tips från en bekant som är officer. De kan det där med hur man ska behandla fötterna om man inte vill sitta ner och vänta på att blåsorna ska läka.
Hade tänkt dra åt tre bultar som håller fast toppen på SAABen, tydligen ett så vanligt fel på vissa av SAABs motorer att det borde stå i instruktionsboken.
Skulle få lite hjälp, men det slutade med att min kompis gjorde det mesta, som vanligt. Hade nog kunnat fixa det själv, men det kändes bra att någon som är van var med. Tack Johan Rönnbäck!!!
Bytte i alla fall gasdämpare till bakluckan i stort sett själv. Sen bytte jag en bussning till avgasröret, skönt att få saker gjorda. Hade tänkt spara pengar och byta packningen till grenröret själv, men det har dessutom gått av en bult till detsamma och det sitter kvar en del av den bulten i blocket. Deeet däremot slipper jag gärna undan så på torsdag åker jag med Ophelia till JoMek i Alvik och får det gjort av kanonkillen Hans Johansson.
Har som sagt inte kunnat gå så mycket, blev en timme igårkväll med resultatet att Compeed-plåstren i stort sett åkte av. Har dock känt mig glad och pigg ändå. Känns skönt.
Har flera stora anledningar att fortsätta kämpa, en är USA-resan vi ska göra med kören jag sjunger i, Old Town Gospel Choir. Men att bara må bättre och slippa dra runt på alla kilon räcker egentligen.
Märker stora skillnader redan, -10 kg och jag har i stort sett inga problem med min rygg nu. Känner mig väldigt rörlig och fri. Tror att minst 15 kg borde vara möjligt innan vi åker iväg i slutet av Juni. Kanske mer, men då får det inte vara några problem med fossingarna som nu.
Har kollat lite på skor, sulor och gång-stavar. Ska in på Intersport på måndag och göra fotanalys. Kollade på BungyPump-stavar men det blir lite väl dyrt så vanliga får duga. Ska ju köpa kläder för sommaren och till resan framför allt.
Nej nu får det räcka för ikväll.
God natt.

Jaha, så kom då första svackan. En förkylning som heter duga. Lite slarv med mössan och så var det kört. Sovit dåligt och inte alls varit lika positiv som förra veckan. Men man kan väl jämföra det med Carl Lewis längdhopp i VM-finalen 1991 i Tokyo. Det mätte 8,91 m. Godkänt hopp men för stark medvind för rekord. Det kom dessutom i skuggan av Mike Powells 8,95 i GODKÄND vind, alltså nytt världsrekord, hoppet efter. INGEN minns Lewis hopp, ALLA minns Powells hopp. Trots det var ju Lewis hopp smått fantastiskt.

Nog med sportreferat. Idag känns det lite bättre trots väldigt lite sömn, blir nog att vila ordentligt när jag får möjlighet. Ska göra palt efter jobbet. Blir till arbetsledarna på jobbet som tack för att de hjälpte mig med lite saker inför sommaren, plus en kompis som lät sugen när jag nämde det på Facebook. Själv äter jag ju inte sån mat nuförtiden. Blir sallad på räkor, tonfisk lite rökta laxtärningar och mycket grönsallad. Har en extra burk tonfisk utifall att.

Kännt rätt stor frustration över förkylningen, har inte kunnat gå som jag har velat. Känns som att bältet spänner åt igen och det står still på alla fronter. Men jag sover mig frisk och laddar för nästa vecka. För första gången på länge kände jag suget efter träningsverk. Samma sak med att få ge sig ut och löpa. Bra känsla, får hålla kvar den tills jag blir frisk.

Må så grankott.

Välkommen till min nya blogg. Efter ett par år så kände jag att det är dags igen. Blir lite väl kort på FB och Twitter känns gjort för kändisar, där är jag iiinte riktigt än.

Så, what's up doc?
Har fått en nytändning, nystart, ny chans(?). Mörkret och kylan som rådde för en dryg månad sen kramade bokstavligen orken ur mig. Jobbade hårt ute i kylan och kom hem supertrött. Såg till att äta innan jag duschade för att till sist dö ner i sängen, ofta innan kl 8 på kvällen. Sov utan vidare problem till halv 6 på morgonen. Sen upp igen och ut i kylan.
När ljuset sen kom och kylan släppte sitt grepp om Luleå så tinade även jag fram. Måste varit en låååång vinter i kroppen, för som det tinade. Kände att nu är det dags att göra något åt mitt liv.
Punkt 1. Sov på nätterna!
Punkt 2. Tänk inte att du borde röra på dig mer, det ger dig bara dåligt samvete.
Punkt 3. Anpassa mat och mängd efter hur mycket (lös lite) du rör dig. Är yrkeschaufför så det blir inte många meter per dag man nöter sulorna.
Punkt 4. Kramas mer :) framför allt dina brorsbarn.

Vad hände? Jag rasade i vikt, bälteshålen betades av och betas fortfarande av i ganska rask takt. Klockan och ringen blev rätt snabbt gör stora.
Jag sov bättre och orkade mer på dagarna. Kändes bara kul att åka på jobbet, vilket det än var.
Jag kör gruvtruck i Aitikgruvan utanför Gällivare, buss på Brändöbussen i Luleå och bärgningsbil på Falck Räddningskår i Luleå.
Träffade lite nya människor. Glada, positiva, företagsamma. Sådana som verkligen GÖR något. Lever här och nu.
Skönt. Fick också en ny kontakt med några av mina absolut närmaste vänner sedan födseln. De har betytt enormt mycket de senaste veckorna.

Förra veckan var den bästa i mitt liv på förmodligen 15, kanske 20 år. Troligen mest pga min egen inställning och att jag blivit så GLAD på senaste tiden. Kommer på mig själv med att sitta och le när jag jobbar. Jag ler när jag hejar på mina kollegor och jag ler när jag vaknar.

Underbart.
Nu måste jag ladda Phonen och mig själv.
God natt.

Varför rubriken God morgon? You guess.
Kolla gärna in min lilla kanal på youtube. Heter Thellbro.